Idag var mitt tredje tillfälle i gruppen med mammor och barn.
Alla tar med sig sina erfarenheter, tankar och känslor där var och en är just när vi kommer dit. Vi har alla olika erfarenheter från vårt föräldraskap. Med en sak gemensamt.
Att det inte går på räls. Att starten med barn blivit jobbig. Depression. Förlust. Osv.
Jag är en av få som har större syskon till min minsting. De flesta har bara ett barn. Mellan halvåret och året gamla.
Idag pratade vi om döden. Tungt ämne. Många känslor. Det var jag som tog upp det. Smarting... Var jag tvungen till det? Kunde jag inte ha tänkt efter lite innan och gjort det på ett annat sätt? Vid ett annat tillfälle. Smarthuvud!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar