onsdag 24 februari 2010

Kommer mig inte för

Jag har en massa saker jag tänker på som jag både vill och behöver skriva om. Tror jag i alla fall. Men jag kommer mig liksom inte för.

Några av sakerna är dessa,
Hur mycket ska jag blogga om, här eller på annan plats?
Bearbetningen med psykologen
Mitt flyktmönster
Mina tankar och känslor kring barnen
Och min egen uppväxt

En anledning att det inte blir något av något någonstans är att lilla bebisen har bestämt sig för att det är en smart idé att sova korta stunder bara. Särskilt på dagen. Då räcker det med en halvtimme i taget tydligen. Och sen när inte uppmärksamheten är total så låter han så högt och argt som han kan, utan att skrika. Men det går rakt in i min hjärna och stör hur som helst. När båda barnen sen väl somnat på kvällen är jag så trött så jag slocknar i soffan. Eller har åtminstone ingen som helst ork att ens sätta på datorn.

Nu är det surt här intill igen. Och dagis väntar. Snart är det helg, då kanske jag kan få en stunds ledigt...

2 kommentarer:

  1. Mys med din bebis. Ta vara den "riktiga" tiden - bloggen ska ju kännas som ngt positivt, inte ett måste.

    Det är tros allt i verkligheten man lever!

    Har du någon som kan ge lite avlastning i vardagen? Så att du inte måste ha helgen att se fram emot för att orka?

    SvaraRadera
  2. Det är inte att jag känner ett måste för läsares skull. Det är mer som en frustration att jag själv inte får till tiden. Tid till mig själv, att tänka och tid till att skriva, eftersom det är en sån bra bearbetning för mig själv.

    Ja, lite avlastning kan jag få till ibland. Och det är värdefullt vill jag lova.

    SvaraRadera